Farbror Josef om hönor, fulhet och falskhet i Vänsterpartiet

”Farbror Josef stötte precis på en äldre gammal höna, och hade det inte varit för en radikalfeministisk tatuering på armen och äckligt rosa blus så hade jag bara tänkt att den stackars damen måste lida något extremt av att se sig själv i spegeln varje morgon och då hade jag enbart känt medlidande med henne. För sådan är jag. Jag tycker ofta synd om människor som det verkligen är synd om, t.ex. riktiga barn som har förlorat sina föräldrar, barn som blivit kidnappade till adoption, eller riktiga flyktingar som jagas för sin tro, politiska åsikter eller sitt författarskap, men även andra snälla människor som blivit handikappade eller har drabbats av sjukdom, eller de som tvingas tigga åt kriminella nätverk”…