Etikettarkiv: värdegrund

Ny teori om källan till kontrollordet ”Avgrundshögern!”

Vad får man egentligen prata om i Sverige? Det är Tina Von Schinkel och Richard Sörman som via Riks går igenom samtalsklimatet och vad man får och inte får prata om, i dagens Sverige.

Vid 21:00 i den videon presenterar Richard Sörman en teori om att PK-svenskarna i vänstern ropar på ”Avgrundshögern!” när det ruckas på det heliga fundament som skyddas av PK-svenskarna i vänstern, nämligen ”värdegrunden”, vilken ses som ”godheten” och att det är därför PK-svenskarna i vänstern inte tål diskussioner om de existerande hierarkierna och grunden för dem, eftersom den fastslagna idén inom ”vänstern” är att den gemensamma fienden alltid sitter högst upp i dessa hierarkier är ”den vite västerländske mannen”, vilket gör att de som befinner sig i underläge i denna generella hierarki inte får kritiseras. Kritiken blir tabu. Den som ställer sig kritisk till radikalfeminismen och den extrema islamismen och därmed ställer sig emot den heliga ”värdegrunden” öppnar en ”avgrund” för PK-svenskarna i vänstern.

Detta skulle kunna förklara bisarra förhållanden i pseudovänstern gentemot ”den klassiska vänstern”, vilken jag anser existerar i flera av de patriotiska vänstervridna partier som listas i sidospalten. Om dessa nya vänsterpartier ska lyckas så bör vi nog försöka använda oss av bred och folklig valsamverkan, tror jag.

Mer intressant:
Bilan Osman, reporter på Dagens ETC testar: En vecka – med enbart SD:s egna nyheter

Bisarra förhållanden i Vänsterpartiet både på lokal, regions och riksplan

V vill ha medlemmar och sympatisörer, men bara om de har den exakta s.k. ”värdegrunden”, vilket är ett okänt och godtyckligt åsiktspaket, som V dessutom inte ens kan sätta ramarna kring, eller ens kan förklara innehållet i.

Alla människor i V med avvikande åsikter verkar förtalas, eller förkastas med nedsättande epitet, eller fryses ut, helt utan föregående diskussion eller förklaring, likt mig själv, Amineh Kakabaveh, eller Örebropartiets Malcom Kyeyune.

Inom alla andra partier, som jag har varit med i, är sakinnehållet öppet för saklig diskurs, kritik och analys, men i ”V” är det så lågt till tak att medlemmarna inte längre kan gå upprätt, men liksom knäböjer i underkastelse med pannan i backen, dock inte till den store guden, men till en annan slags sekterism. V är numera en sekt och det beror sannolikt på rädsla, prestige och osunt grupptänk.

Klassperspektivet är ersatt med en bisarr identitetspolitik som ställer grupp mot grupp, skapar mer konflikt och mer förtryck, istället för att skapa kamratlig solidaritet, jämlikhet och jämställdhet.

Samtidigt som V numera stoltserar med sin s.k. ”feminism”, så har man uteslutit Amineh Kakabaveh, en förträfflig och modig kurdisk invandrarkvinna som står upp för flickor och kvinnors rätt mot förtryckande hederskulter.

”V” tror förmodligen att de kommer få invandrares röster, som tack för stödet av reaktionär förtryckande hederskultur, men kommer inte ihåg att majoriteten av alla invandrare är människor som ser positivt på kvinnors och flickors kamp för jämställdhet, samt ser positivt på en hög nivå av yttrandefrihet och på svensk demokrati, precis som Kakabaveh och Kyeyune gör.

V lämnar tyvärr walkover rent intellektuellt, d.v.s. vågar inte analysera och diskutera, och det blir naturligtvis enda möjligheten för varje sekt som utesluter alla modiga och intelligenta människor med karaktär som håller sig till sak och inte knäböjer i rädsla eller blind tro.

Martin Gustavsson
Partilös äkta vänsterman, nyligen utfryst och utesluten ur Vänsterpartiet p.g.a. olagligt förtal och fel s.k. ”värdegrund”.


Licens CC0. Artikeln får förändras helt fritt.